Landskronas historia

Landskrona har en lång historia. Staden fick sina stadsprivilegier drygt för 600 år sedan. Då unionskungen Erik av Pommern såg Landskronas ypperliga potential att kunna försvara Sverige mot danskarna. Detta skedde under tidigt 1400-tal. Man har hittat dokument daterat 1405 i det danska Rigsarkivet där namnet ”Landzcrone” dök upp år 1408 för första gången.
Under dessa gångna 600 år så har Landskrona haft många olika stavningar så som bland annat ”Lans Crone” och Landscrone”. Men som det sägs så brukar kärt barn ha många namn. Ett av grannbyarnas namn har funnit med hela tiden under dessa 600 år är Säby Kyrkby som ligger några kilometer norr om Landskronas stadsgräns.
Erik av Pommern passade på att donera mark till Landskronas Karmelitkloster. De fick landtungan som sträckte sig ut i Öresund till sitt förfogande. De engelska köpmännen fick upp ögonen för Landskrona i samband med att Landskrona fick sina stadsprivilegier. För de ansåg att staden låg strategiskt bra för att idka handel med de svenska köpmännen.
Men det dröjde inte länge förrän Hansakompaniet upptäckte Landskrona. De belägrade Landskrona, plundrade och brände ner staden för att förhindra konkurrensen. Så under början av 1500-talet så började Landskronaborna hålla på den danska kungen Kristian II för att hoppas på att de skulle få ett självstyre i staden och slippa belägringen. Så på 1520-talet så kom då äntligen danskarna och intog Landskrona. I mitten av 1550-talet så gav kung Kristian III order om att påbörja bygget av fästningen, Citadellet. Som småningom blev ett praktfullt slott med sin röda fasad omgiven av ett flertal vallgravar.

För att öka på befolkningsmängden i Landskrona så erbjöd staden alla Ängelholm stadsborna att flytta till Landskrona mot att de skulle slippa betala skatt under fyra år. Detta erbjudande fick de på grund av att Ängelholm miste sina stadsprivilegier år 1547. Detta genialiska drag gjorde att Landskrona fick ett mycket kraftigt uppsving med på den tidens mått.
Det man har fått fram så bodde det cirka 800 människor i Landskrona under slutet av 1500-talet. Dessa siffror var under en längre tid.
Nackdelen med att Landskrona låg så bra till, var att Landskrona drogs in i krigsförberedelser flera gånger men även in i ett par krig.
I mitten av 1600-talet så intog svensken Gustav Horn Landskrona vilket fick följden att nästan alla stadsbor flydde över till Köpenhamn som ligger på andra sidan sundet. Men tack var freden vid Brömsebro blev Landskrona återlämnat till danskarna. Men i ett fruktansvärt skick. Staden var sönderplundrad och skövlad.
1658 så blev det landsbyte igen för Landskrona och staden blev åter svenskt. Kung Karl X Gustav ville skapa en plats som skulle bli Skånes främsta ställe för handel och industri. Men det blev krig och planerna grusades. Så i slutet av 1600-talet så beslutade kungen att alla typer av militäriska befästningar utom Citadellet skulle rivas. För att slippa bli anfallna ideligen.
Så i början av 1700-talet hade nästa hälften av befolkningen försvunnit från staden. Men när Skåne blev fritt från de invaderande danskar så började Landskrona åter blomstra. Några industrier fick sitt fäste i staden. Tre tobaksspinnerier, ett färgeri och ett garveri uppstod. Så i 1750 så hade befolkning ökat till drygt 800 stadsbor igen. Samtidigt som detta skedde, så kom den svenska riksdagen fram till att det var dags att flytta bebyggelsen mer söderut istället. Så till kyrkan Sancti Johannis Baptistae kyrka skulle rivas. Den var näst störst efter domkyrkan i Lund på den tiden. I dagens Landskrona lever denna kyrka kvar som delar av grunden, som kallas i folkmun ”Gamla kyrkans grund”, I nutid så är det upprättat ett stort träkors där altaret en gång var. Det händer att det hålls gudstjänster där på sommaren numera.
Så istället byggdes Sofia Albertina kyrkan, mitt i centrum. För en stad kan inte vara utan någon kyrka. Och kyrkan invigdes 1788 men den var inte färdigbyggd förrän 1816. Alla dessa investeringar i Landskrona ledde till att på slutet av 1700-talet hade befolkningen ökat till mer än 2000 stadsbor.
Ekonomin fortsatte att blomstra och strax så uppkom det ett sockerbruk och tre yllefabriker. Vilket gjorde att befolkningsmängden ökade drastiskt så år 1800 bodde det drygt 3000 person i Landskrona.
Vilken i sin tur ledde till Landskrona växte till sig rent explosionsartat. Så 1850-talet så kom det äntligen tågförbindelse till staden. Och den första sträckan var mellan både Helsingborg och Eslöv. Strax efter så fick Landskrona också förbindelse med Ängelholm. Allt detta gjorde att Landskrona blev knutpunkten för sjöfart och industrin. Eftersom det var lätt att forsla material och så vidare till och från Landskrona. Man börjad bygga en hamn för att underlätta transporte och för att ta emot skepp och båtar lastade med material för att kunna tillverkar saker samt att transporteras bort för att sälja färdig produkt.
Vad har hänt under 1900-talet
Byarna runt omkring Landskrona och kommit mer och mer närmare och till slut så blev fiskerlägret Borstahusen en del av Landskrona stad på 1950-talet. Och idag anses det att vara ett av de ”finare” områden att bo på.
I början av 1900-talet så var man tvungen att bygga bostader åt arbetarfamiljerna som arbetade på de stora industrierna så som Öresundsvarvet, Thulinverket, Landsverk, Supra Fosfaten, Bergsöe och Sockerbruket. Alla dessa var mycket tunga industrier. Dessutom fanns det textilfabriker som Schlasbergs, Emil Emond, Carl Emond och Stinson. Så de stora arbetarkvarteren ”Gripen” och ”Falken” byggdes för att täcka upp den mesta av bostadsbristen för alla dess arbetande familjer. Man byggde även en brandstation som numera har blivit Landskrona stads bibliotek.
Och för att täcka upp att alla barnen skulle få en utbildning så byggdes Tuppaskolan, som numera har omvandlats till bostadsrätter.
Men allt har inte alltid varit frid och fröjd i Landskrona. På 1980-talet drabbades Landskrona hårt av arbetslösheten eftersom Öresundsvarvet var tvungen att läggas ner. Och nästan 2000 blev utan sitt jobb på ett bräde bara så där. Kvarlevan av Öresundsvaret i dags läget är Cityvarvet där man nu idag ägnar sig åt att renovera och fräschar och båtar och fartyg. Detta slag mot Landskrona drog med sig andra större företag vilket ledde till att mot slutet av 1900-talet att Landskrona hade en stor arbetslöshet. Tack och lov så håller denna trend på att vända eftersom många nyetableringar börja komma nu på 2000-talet.
Det blev ett stort rabalder i början på 2000-talet det var när Landskrona invigde sin nya tågstation i staden östra ytterkant och fick en ny järnvägssträckning. Som gjorde att Landskronaborna kunde även ta sig norrut jämfört med den nedlagda stationen då man endast kunde resa söderhut. Efter ett stort politiskt så invigdes förnärvarande Sveriges enda trådbusslinje för att kunna transportera folket som bor i centrum ut till stationen tur och retur.
 Historiska och kända byggnader och platser

Gråen
Som uttals ”grån” är en nästan helt och hållet en konstgjord ö på cirka 800 000 kvadratmeter.
Som byggdes av gipsavfall från av Landskronas industri eftersom man inte ville dumpa restavfallet i Öresund. Gråen fungerar även som en försvarsanläggning och skyddar industrihamnen. På öns norra del finns ett fågelreservats där bland annat storskarven och knölsvan häckar. Och på den södra delen finns det kolonier. Enda sättet att ta sig ut dit är att använda båt. Numera finns det vindmöllor på ön för att förbättra miljön i Landskrona.

Gamla Vattentornet
Det gamla vattentornet är ett det vackraste och originella byggnaderna som finns i Landskrona. Det ligger sex meter över havet vilket har stadens högst belägna punkt. Det byggdes 1904 för tillgodose Landskronaborna vatten med högt tryck. Vattentornet avvecklades så småningom eftersom det inte räckte till längre för att täcka upp stadens vattenbehov och dessutom var det omodernt. Numera så kan man köpa sig en lägenhet istället. Det roliga är att det är bara runda ytterväggar i lägenheterna. Och har man lust så kan man gå upp längst upp på terrassen för att se och njuta utsikten över hela Landskrona.

Esperannza
Bostadsområdet Esperannza, som betyder ”hoppet” på spanska tillkom för att konsulten Oscar Ekman hade stor planer att odla medicinalväxter och öppna upp en anstalt för att kunna bota människor. Så 1905 gick starskottet för att bygga denna anstalt, bostadshus, växthus och till och med ett eget vattentorn för att kunna förse medicinalväxterna med vatten. Tanken var att man skulle odla och samla in växterna för att forska om man kunde bota sjukdomar på detta vis.

Vatten torn
Så småningom när det var förlegat med att odla medicinalväxter. Så fick den engelska arkiteten Ralph Erskin, uppdraget att rita det nya Esperannza. Ralph var världskändis för att ha ritat den energisnåla, ”Lådan”, mycket enkla familjebostäder men ändå funktionella på 1940-talet. Så Landskorna fick sin del av kakan. Idag är detta bostadsområde kulturhistoriskt minnesmärke.